Igår försökte jag mig på en kvällspromenad, tog mig i alla fall till stranden och tillbaks. Vinden tog i till alla kite-surfares lycka. Jag satte mig en stund i blåsten och tog in vyn. Vacker kväll!
Idag har vi varit på begravning, mindre roligt men ett fint avsked. När vi kom hem och pratade om dagen sa dottern "mamma, din farmor är död nu. Men du behöver inte vara ledsen, du har ju mig. Vilken tur." Hon klappade mig ömt på kinden. Svårt att fatta att hon är knappt tre år, fina, kloka unge. Vad har jag gjort för att förtjäna dig?!
Nu känner jag mig rätt emotionellt dränerad och sängen kallat. Imorgon är det dags för veckans besök på MVC. Kanske sista?
0 kommentar(er)
